Ibland påminns man om skapelsens underverk

jag spenderade söndag till måndag på vackra Vendelsö. det är en ö som ligger utanför kusten i höjd någonstans mellan Frillesås och Värö. En synnerligen liten pittoresk ö med ett mycket trevlig vandrarhem på. Det var mina kära arbetskamrater som hade tagit med mig och två andra födelsedagsbarn för att fira att vi hade blivit ett år äldre i vanlig ordning.

Jag blev hämtad direkt efter kyrkan där jag hade varit och sjungit. Jag smet innan postludiet ( Cantate domino, som jag inte skulle kunna ha sjungit ens under pistolhot...)

Vi började vår tillvaro tillsammans på Bräckan med mat, dryk och lite lekar. som vanligt så var syster Anita och jag i samma lag. Men vad som inte var som vanligt var ju att vi helt plötsligt tillhörde det vinnande laget. Jag måste säga att jag trivdes med att vinna, så det fortsatte jag med hela kvällen.

Kvällen spenderades i övrigt med god mat, god dryck, bad i tunna, sång och dans. Påminnelsen om skapelsens underverk var i själva verket inte den underbara platsen som vi befann oss på, utan det faktum att det finns så många goda människor att umgås med.

Nu ska jag gå och torka golvet i terapin. jag kan inte med gott samvete låta Christina göra allt jobbet själv.

Puss o Kram till er alla!

PS. till helgen ska jag till Skåne, denna gången utan några väskor med bomber i...DS

Alla dessa koder och lösenord

Jag har nu i säkert en kvart suttit och rivit i mitt snabb uttunnande hår och använt ett inte alltför vackert språk och undrat varför jag inte kan logga in till min blogg... Jag kom sedermera fram till att det kan ha varit pga av att jag skrev in lösenordet till datorn på jobbet...

Det måste vara ett av våra största i-lands problem, alla dessa koder och lösenord som behövs överallt. Jag funderar på om jag skall göra som min vän

A-K på Tjörn och helt sonika besluta mig för att vägra att lära mig fler koder och om jag är tvungen att ha lösenord, strunta totalt i säkerheten och ha samma överallt.

Veckan har bestått av en del arbete, en del friidrott och en del umgänge med vänner.

Det var den gode Blondie som ringde mig och frågade om vi skulle ta en fika nu när han hade fått extra permis ifrån kaffedrickandet och kakätandet som svenska flottan verka bestå av (detta säger jag med en viss glimt i ögat). Kvällen började med en fika och avslutades med att jag och Sandra ( vi plockade upp henne under kvällen) låg och pratade till klockan var nästan 5 på morgonen. det var nästan som när man var barn och hade kompisar som sov över. Jag tror på fullt allvar att jag börjar gå i barndom igen, först de paljettbeströdda skorna och sedan en natt precis som när man var ung. Jag får väl trösta mig med att jag även gör vuxna saker ibland som att införskaffa tröjor som ska handtvättas och faktiskt inse detta redan i butiken. Och ändå inhandlade jag den. När jag var yngre hade i och för sig kunnat införskaffa ett klädesplagg som skulle handtvättas, men inse detta först när jag redan förstört den genom att tvätta den i 40 grader tillsammans med allt annat.

Imorgon bär det av till Löftadalens folkhögskola med kören. Det ska bli roligt att få skaka loss stämbanden igen efter en sommar i tysthet. Det var tur att KO skrev var vi skulle var i sitt svars sms. Hade hon bara svarat på frågan när, så hade jag varit på Helsjön 9:30 och fått sjunga solo.

Puss o Kram till er alla!

Jag har legat av mig

Dagen idag har varit en lång dag, och så kommer antagligen även dagen imorgon bli. Mina stackars fötter är inte vana vid att traska omkring MÅNGA kilometer på hårda betonggolv hela dagar. Så blir det alltså när man jobbar natt, man blir en vekling. Under en natt jobbar man också rätt så hårt, men inte på samma sätt. man går inte de otaliga gånger upp och ner i korridoren som man är tvungen att göra när man jobbar en hel helgdag och tvingas gå en kvinna kort. Stackars Mariana var vi tvungna att tvinga hem på grund av gruvliga magsmärtor. Jag verkligen led med henne, stackaren.

I torsdags träffade jag min kära vän Anna. Det är alltför sällan vi ses. Vi brukar mest hålla oss uppdaterade om varandras liv via vår gemensamma vän HG. Jag och Anna tog en lunch på den eminenta salladsbaren Garlic i KBA ( för er som inte har varit där är det dagen tips) och sedan shoppade vi loss. Sanningen och säga så shoppade jag väl mer än henne, men hon hjälpte definitivt till. Det blev ett par tunikor och en guldfärgad kudde samt en bricka i samma nyans som kudden. Till brickan inhandlades även lite stenkross för att utgöra grunden i ett ljusarrangemang. Personligen blev jag väldigt nöjd med hur arrangemanget sedermera utföll sig.

Det är egentligen rätt så lustigt att vi moderna människor går och köper sten i butik, när våra förfäder har svurit över och burit på dessa stenar som har legat i vägen på deras åkrar...

Tillbaka till torsdagen så åkte jag till kyrkan och den sedvanliga torsdagsmässan efter shoppingen. Man kan om man vill se det som ett bot för att jag hade tjänat mammon under dagen, men jag tror nog att jag hade åkt dit iallafall. Jag tänkte under mässan på det som kantorskan skrev i sin blogg om vår komministers gåva för undervisning. och det är verkligen så. Han har fått en gåva OCH använder den på bästa sätt. Han jämnförde oss människor med krukväxter. Liksom de är tvungna att få vatten med relativt täta och jämna mellanrum, så är vi tvungna att ta emot herrens gåvor med jämna mellanrum. Får inte växten vatten, så blir jorden hård och svårgenomtränglig när vattnet väl kommer och så är det även med oss människor och vårt kristna liv. Vi måste vara öppna emot gud mest hela tiden, för ju mer vi stänger porten, ju svårare blir det att öppna den igen...

Jag vill så här i slutet bara be om ursäkt för de särskrivningar som jag gjorde i föregående blogg. Det finns säkert några i denna skrift också, men jag hoppas att ni är finkänsliga och inte nämner detta för mig. Nästa gång skall jag inte göra misstaget och läsa igenom bloggen när den väl är publicerad.

För övrigt är det grymt roligt att Friidrotts-VM äntligen har börjat. Det kommer bli många timmar framför TV:n. HEJA SVERIGE!

Puss o Kram till er alla!

Jag är kär!

Va, säger ni alla nu. Nu vill ni väl alla höra skvaller. Vem är det hon har träffat. Men jag kan lugna er. Jag är fortfarande så mycket singel som jag kan bli och det ser inte ut att bli ändring på den fronten inom den närmaste framtiden. Främst pga avsaknad av pojke.

Nä, det jag menar är väl det att man kan bli lite sådär småkär i saker och ting utan att egentligen ha några romantiska känslor för tinget eller personen ifråga.

För tillfället har jag blivit förälskad i mina nya (ja, ni kan gissa det) skor. Det är ett par gröna converse-kopior med paljetter. Egentligen inte så jättesköna, men de är ju så fina och glittrar så fint... Jag fick syn på dem på COOP forum i Norrköping av alla ställen. De stod där i hyllan och skrek att de ville bli mina och förgylla mina fötter. Samtidigt som de skrek det till mig, så verkar de även ha skrikit det till en flick i yngre tonåren, som även hon gick fram och provade, men det spelade ingen roll. jag tog det som en komplimang att denna tonårs flicka ville vara lika cool som jag... Om man ser det så, så behöver man inte känna sig som en övervintrad tonårswannabe.

Jag kände mig för övrigt rätt så ungdomlig även andra delar av helgen. Iallafall tyckte expediten i kassan på systemet (bredvid COOP forum i Norrköping) att jag såg väldigt ung ut. Hon tittade på mig, så tittade hon på körkortet, så tittade hon på körkortet, så tittade hon på mig, och så tittade hon på körkortet en gång till för att sedan ge tillbaka det med en tveksam godkännande nick. Vad som egentligen är det roliga i denna lilla anekdoten är ju: 1. jag ser ut precis som på mitt körkort, fastän 7 år äldre. 2. jag behövde inte visa leg en ända gång innan jag fyllde 22. Jag måste ha genomgått en förändring som bara är synlig för systembolagexpediter.

Anledningen till att jag befann mig i den svenska versionen av Peking var som vanligt när jag är ute och reser, en hundutställning. Jag och den goda Anna-Karin arbetade för en italienare. För er som undrar så såg han inte alls ut som Luca. Det roligaste med denna man var det att han pratade engelska precis som den italienska kocken i Simpson. hade jag inte vetat att det var en av amerikanerna som gör alla rösterna till Simpson som även gör italienarens röst, så hade jag trott att det var vår italienske domaren.

Nästa vecka börjar jag på mitt nya schema. Då kommer jag jobba 2 nätter och var ledig 4 hela hösten. Det blir nog alldeles utmärkt.

Puss o Kram till er alla!

Den är uppstånden...

...ja, den är sannerligen uppstånden ifrån de döda. Dvs datorn alltså. Man skulle äve kunna säga att den är lite sådär nyckfullt död då och då. Den har dödsryckningar, men jag skriver ut varenda bokstav jag bara kan inna den säger alt-ctrl-delete för sista gången.

Veckorna som har flutit förbi utan mitt bloggande, har väl egentligen varit som en parantes i evigheten, dvs det har inte hänt jättemkt.

Fredagen spenderades i och för sig i goda vänners lag, vilket var mkt trevligt. God mat, god dryck och en del av oss hade dessutom goda samtial med varandra (dvs utan att skrika på varandra och vara otrevliga.) I övrigt har helgen spenderats i ensamhet. Huset har varit väldigt tomt, både på paranteser, bröder och främmande hundar. Det har bara varit jag och våra tanthundar. Mkt tid har spenderats framför dumburken. När man väl har en ledig helg, så gäller det att man verkligen gör det till kvalitetstid, dvs jag har gjort så lite jag bara kunnat.

Söndagsförmiddagen spenderades i kyrkan. Veniat Sven Wingbro predikade. Jag tycker att det är mkt givande när predikanter såsom han gjorde berör alla bibeltexterna som läses i gudstjänsten och inte bara evangeliet. Så tack för det Sven!

I afton har jag tagit en fika med A-K på Karma. Detvar väldigt trevligt. Alltför sällan och längesedan vi sågs.

Puss o Kram till er alla!

Datorn har kraschat

Jag lever, men datorn är död. Det är därför jag har varit så tyst. Jag återkommer när datorn är återupplivad.

Så går en dag till...

Så var ännu ett pass arbete avklarat. Jag funderar på om jag skulle ta och vara ledig någon gång i framtiden, men det verkar vara svårt att få ihop det. När man dessutom är timanställd som jag, då blir det ju också en fråga om ekonomi om man skall skolka från jobbet. Jag får se vad tiden utvisar...

De sista dagarna har varit rätt så händelselösa när det gäller bloggmaterial. Jag har köpt ny tofflor till jobbet, mina gamla var inte riktigt värda att kallas skodon längre. Men de har tjänat mig väl och burit mig många mil. Jag har stekt fisk som bara föll samman, men den kalla såsen som vi åt till var god (färdigköpt på flaska). Jag har sett filmen om råttan Roddy st James som blev bortspolad och träffade en padda i kloakerna. En av huvudtemana i filmen var det otroliga att England skulle hamna i VM-finalen i fotboll ,så lite av realismen dog bort där. Lite kanske också försvann när det handlade om en dataanimerad mus... Filmen är kanske för övrigt något för dig min kära Snedseglare, du kanske skulle få, precis som jag, en något positivare bild av sniglar...

I övrigt har mitt liv varit rätt så tomt på händelser, men imorgon blir det av. Det blir biobesök före att se den efterlängtade Simpson-filmen. Jag säger bara Doh'.

Puss o Kram till er alla!

Ni kan ju försöka roa er med att komma på låttexter med temat tid ( om ni får tid över vill säga.).

Endast ett kort memo

Jag är fortfarande i livet, men lider av en åkomma kallad tidsbrist. Jag återkommer när jag har fått mer av varan tid...

Det måste vara klimakteriet...

Ja, det kan inte finnas någon annan förklaring till mina oförklarliga kast mellan olidlig hetta och kallaste kyla. Det kan i och för sig bara vara lite allmän sommarsjuka ( om man nu kan kalla det sommar som vi upplever just nu), men jag tror på klimakteriet. 25 år och redan där. Livet skall levas snabbt det har jag alltid sagt... Nä, nu ljög jag, men man gör ju allt för att lura sig själv.

Festivalen igår avslutades vid 23-tiden. Min kväll avslutades vid 01:30 tiden. Då hade vi äntligen hittat lilla Hedvig som had gått helt emot sina vanor och försvunnit. Idag har hon varit stinn om magen och allmänt "under the weather", så antagligen hade hon hittat något riktigt gott att tugga på. Endast vår herre och Hedvig vet vad.

Skall nu börja göra mig iordning inför arbetet.

För er som undrar, så ja, Hedvig är uppkallad efter Birgitta Anderssons paradroll Hedvig i "ifrån A till Ö"

Puss o Kram till er alla!

Sundstorpsfestival utan regn

Som jag talade om så spenderade jag helgen i Västerås. Jag fick ett par stövletter av finländaren Johan, lite bränna på på mina axlar av vår herre samt en utskällning av en ägare till en dvärgpincher (ska ni skaffa hund, så skaffa inte en sån, de är rabiata och tydligen blir människorna det med...)

Hemkomsten blev en sen sådan. Vi hade först lämnat av min rumskamrat Jessica I i Halvordgärde och därefter for vi raka vägen hem. Klockan blev nästan midnatt innan vi satte fötterna innan för tröskeln. Jag kan säga att det var länge sedan som jag somnade så snart efter att jag hade gått och lagt mig. Natten blev ändå orolig och fastän det blev en rätt så lång sammanlagd tid som jag spenderade i sängen, så blev det inte jättemånga timmar sömn.

Min sömnbrist märktes natten därpå då jag spenderade natten på jobbet. Stackars Elin måste tro att jag alltid är helt väck på nätterna, med tanke på hur trött jag har varit när jag har jobbat med henne.

Jag har faktiskt varit trött dygnet runt det senaste, men har sovit oroligt och drömt mycket konstigt. De säger att drömmar är bearbetningar av ens vakna tid, men jag vet inte var jag har fått alla konstiga drömmar ifrån...

I måndags kom den sista Harry Potter-boken och landade i min brevlåda. Det blev sträckläsning all min vakna tid och igår natt hade jag läst ut alla 607 sidorna. Det blev ett väldigt bra slut måste jag säga. Hon är oerhört skicklig den där Rowling.

Samtidigt som det var spännande att äntligen få läsa slutet på denna saga, så blir det samtidigt som att skiljas från en vän på nåt sätt. Det blir så tycker jag när man läser böcker eller för den delen ser filmer eller serier som fängslar. I detta fallet så tyckte jag ändå att det kändes som ett väldigt bra avsked. Det finns andra exempel då jag har blivit riktig arg över hur dåligt de har gjort slutet. Ska man göra någonting bra när man skapar någon slags underhållning så borde det vara slutet! Detta är en uppmaning till alla er som har ett filmmanus, ett utkast till en bok eller möjligen en idé för en TV-serie. Titta över slutet en gång till. Blir det dåligt, så kommer man bara ihåg det.

Eftermiddagen idag spenderades tillsammans med 23:an, Fabian och Borgis. Det blev skoinköp. Jag vet att jag egentligen inte behöver fler, men de var ju både fina och passande. Jag ursäktar mig med att jag kan använda dem i höst.

Efter det blev det en promenad runt Kolla.

Ikväll har det spelats musik av mkt varierande slag här hemma hos oss. Den beryktade och världsberömda Sundstorpfestivalen har gått av stapeln. Solen har lyst med sin närvaro iallafall en del av kvällen och det måste man säga är roligt för Lerbäcks byalag. Själv väntar jag på att den ska ta slut så att jag kan gå och lägga mig. Det är nämligen ingen idé innan de har slutat spela.

Imorgon blir det åter en natt på arbetet och sedan de två följande nätterna efter det.

Nu ska jag gå och göra mig en kopp te, sätta på Bones och krypa in under så många filtar som jag hittar.

Puss o Kram till er alla!

PS. Tack till kantorskan för reklamen i ditt körutskick.DS

Jag är åtefunnen!

Det känns fint att det finns människor som har saknat mig. Jag har inte varit försvunnen egentligen, snarare frånvarande. Först var det den omtalade hundutställningen som tog det mesta av min tid. Den första domaren skulle hämtas på Landvetter airport kl 09:45 förra onsdagen och den sista lämnades av på nämnda ställe nu i tisdags. Där emellan fyllde jag min tid kan man väl säga.

Det var papper hit, hundar dit, resultat å höger, okunniga människor åt vänster... Så när jag väl hade lämnat av Hasse (domarens namn) på flygplatsen så kände jag mig som en urvattnad sill. Lägg på detta lite hälsoproblem av lindrigare, men nog så jobbig art så var min vecka fylld kan man säga.

Jag skall nu i väg till jobbet. Första natten på nästan 2 veckor. Det har ju varit fötter som har spökat, hundutställningar att bevista och hälsoproblem att ta tag i , men nu är jag "fit for fight" som de säger i Ammerikatt...

Imorgon bär det av till Västerås. Jag hoppas att jag skall hinna lägga in ett inlägg innan jag åker, men om det inte hinns med så behöver ni inte bli oroliga. Jag är inte så långt borta...

Puss o Kram till er alla!

Vitlöken i öronen hjälpte. tack för tipset Björn. Min onda fot är nu bara en svag skugga asv vad den har varit. Den är numera en helt vanlig fot, med vissa trötthetsproblem. Jag tror att det är detta som man kallar 24 timmars stukning.

Jag har funderat över en sak när jag har varit inne och läst er bloggar. Är klippan verkligen en stad? Rätta mig om jag har fel. Måste det inte vara en stad för att man skall kunna göra ett stadsbesök. Borde inte rätta termen vara statsbesök? Eller det kanske är jag som är ute och virrar?

Gårdagskvällen spenderades i Kolla hemma hos Fabian. Även dåvarande pojken, nuvarande mannen Blondie var där. Samt min kära vän M. Det blev några drinkar, några morötter och några skivor ost. Allt detta tillsammans med trevligt sällskap och en Tomas Ledin-DVD.

Jag skall nu gå upp och äta mozarellastuvad bladspenat. För er som undar så är det det bästa receptet som Allers någonsin har producerat.

Puss o Kram till er alla!

Ni kan alla ta det lugnt. Den förlorade bloggaren är återfunnen. Det är alltså dags att slakta gödkalven och sätta klackarna i taket, för nu är det fest i bloggvärlden.

Jag har egentligen inte varit försvunnen på riktigt. man kan säga att jag har varit indisponibel. Och när jag inte har varit det så har datorn varit ockuperad av främmande makter ( man kan även kalla dem familjen, så främmande är kanske fel benämning).

För att lugna alla trogna läsare som undrar hur min vecka så kan jag att det har varit lugnt. Lite jobb, en snabb tur till Falkenberg för packa lådor, en promenad runt Bräckan och en tur som fylletaxi. Detta var min vecka i korthet kan man säga.

Jag skulle faktiskt ha arbetat denna helgen, men efter att jag sparkat in min smärtande fot i väggen ( jag vet, inte smart) och därefter tagit en rejäl promenad tillsammans med CJ och Hedwig så smärtade min fot ännu mer. jag beslöt mig för att skona min fot ifrån 27 timmar på betonggolv, så jag sjukskrev mig. Foten känns nu mycket bättre så jag behöver inte uppsöka någon fältskär eller liknande, men jag blir hemma från arbetet även imorgon.

Jag skall istället gå till kyrkan. Det är min tur att vara kyrkvärd, och istället för att behöva rusa direkt efter mässan så kanske det blir en kopp te efteråt istället.

Jag har i flera dagar haft ett sug efter grillspett, så idag då jag blev utsedd till att var ansvarig för utfodringen så beslöt jag mig för att äntligen få till spetten. Det blev en införskaffningsresa till stora staden KBA. Och därefter grillparty i ösregnet. Mumsigt värre.

Nästa vecka kommer att bli fylld av diverse aktiviteter som alla är relaterade till Tvååkersutställningen, så jag får se hur mycket av min tid som jag kommer att få möjligheter att spendera vi datorn, man bli oroliga kära vänner. Jag kommer tillbaka. För ni vet väl; har man en gång släppt in mig i sitt liv. så är det svårt att bli av med mig...

Puss o Kram till er alla!

Papprena anfaller

Jag har idag suttit och sorterat papper. Papper in i mappar, papper ut ur mappar, papper i högar, papper som skall kasseras. Det är som du säger K, det är som nåden...

Anledningen till detta pappersarbete är som allting annat vi denna tiden på året; Tvååkersutställningen. Det blir så när kära mor är ansvarig, då blir vi andra i familjen så att säga medansvariga...

I övrigt har det varit en väldigt inaktiv dag. Jag har inte gjort så där jättemycket bortanför TV-rumssoffan ( det var där som pappersarbetet utfördes). Jag har sett på 2 avsnitt av ER, 3 avsnitt av Extreme homemakeover, 3 avsnitt av Simpson. Vissa av dessa program har jag simultantittat på. Jag är drottning när det kommer till zappande. Det är inte alltid helt lätt att titta på TV tillsammans med mig... Däremot medier som man insuper genom öronen zappas det väldigt sällan på... Detta kan väl i och för sig bero på att det är svårare att ställa in de kanalerna än TV:ns...

Tror att jag nu skall gå och tvaga mig och krypa till kojs tidigt för en gångs skull... man kan ju få drömma iallafall. Det blir säker att jag stannar uppe och tittar på både Bones och CSI. Det blir en dag i TV:ns tecken kan man säga.

Puss o Kram till er alla!

PS. Försök komma på låtar som anknyter till TV om ni kan. Alltså inget fuskande med att läsa direkt ur Psalmboken :-) ( Flickorna på TV2 och TV and me har jag redan kommit på)

Borås, Borås

Helgen har spenderats i Borås, så som rubriken på detta inlägg antyder. Som så ofta är gällande när jag befinner mig bortanför jobb eller hem, så har jag varit på en hundutställning. Borås utställningen är alltid trevligt att komma till. Det känns sådär lagom avslappnat.

För en gångs skull hade vi faktiskt med oss en av våra egna hundar o ställde ut. Det var inte vi som visade lilla Hedvig, men det var mammas namn som stod i katalogen. Och bra gick det få jag säga. Våran lilla vita blev valp-BIS 2. För er som inte vet vad det betyder så betyder det att dt gick bra, väldigt bra faktiskt. Nästan så bra som det kunde gå faktiskt. Det var bara en valp av alla som befann sig på utställning som vann över henne.. Inte så illa pinkat av en hund som inte är särdeles förtjust att gå i koppel...

Gårdagskvällen spenderades tillsammans med Mannila, Fabian och Rataxex-Sandra. Vi blev vampyrer för en kväll och slog oss blodiga över stadens gatot och torg, dvs vi spelade sällskapsspel.

Dagen har spenderats tillsammans med pudlar av det största slaget. Det var en engelsk herre som dömde och sakta gick det. 39 hundar på 3 timmar. Om jag och lillebror hade fått bestämma, så hade vi varit färdiga en timma tidigare.

Efter hemkomst och en stunds eftermiddagssömn ( jag var trött som ett as) for jag och lillebror till stora staden KBA, inhandlade asiatisk mat av olika slag, for hem igen och åt tillsammans med familjen.

Nu i afton har jag och mamma suttit och försökt att få ihop ett körschema inför Tvååkersutställningen. Jag har på mitt ansvar att transportera domarna till och från flyplatsen. Det var riktig meckigt att få ihop det. Nu kanske vi har fått ihop det om ingenting krånglar, vilket det säkert kommer att göra. jag säger bara tack och lov att ingen landar på Säve utan att de håller sig till Landvetter.

Jag har under helgen funderat på vilket väder vi ska ta nästa gång och jag tror att det får bli solsken denna gången...

• Ain't no sunshine when she's gone
• Sol, vind och vatten (igen)
• Sommar och sol (dvs ledmotivet till Hajk)
• Goodmorning sunshine

Ja, ni kan väl fylla på listan. Jag tycker att det är viktigt att sysselsätta mina läsare, så att ni inte blir inaktiva när ni spenderar så mycket tid framför datorn :-)

Puss o Kram till er alla!

Vi försöker med ett annat väder...

Jag vill börja meed att tacka alla för de tillägg till min regnlåtslista. Jag är mkt tacksam.

Idag tänkte jag att vi försöker något annat. I och med att det inte regnar idag, men däremot vindar i rätt kraftigt så försöker vi på temat vind...

• Fångad av en storvind
• Sol vind och vatten
• Winds of change
• När vindarna viskar mitt namn
• Som en vind
• Vinden har vänt
• Visa vid vindens ängar
• Det susar en vind i olivernas blad
• Ps 289 går andra textraden; "är vind och vidd och ett..."
• Vem kan segla
• Österlensvisan
• Egentligen alla låtar med Earth, wind and fire...

Fyll gärna på min lista med fler sånger om vind, men vänd inte kappan efter vinden:-)

Puss o Kram till er alla!

...o regnet det bara faller ner...

Det var sång ett av som handlar av regn. Jag tror jag skall försöka göra en lista

• Det regnar här i Stockholm idag (Monica Z, eller är det Orup?)
• I'm singing in the rain
• It's raining men
• Vattenmolnsången (japp, den vi sjöng i barnkören, jag kan den fortfarande utantill)

Det var de jag kommer på just nu. Det kan bli fler till en annan gång. Skall nu gå och lägga in mina kläder i torktummlaren. Återigen ett försök till att få slippa att gå till jobbet i våta kläder.

Ha det gott alla. Puss o Kram!

Det er dejligt

Dagen igår började vid 08:30 tiden. Ni som troget följer min blogg vet att det inte var planerad uppgång vid denna tiden, utan snarare en timma senare. Hårborttagning och frukost fick vänta till ett annat tillfäll. Det fick bara bli en något kylslagen dusch.

Jag anlände till CJ 09:08, bara 8 minuter försenad, jag måste säga att jag var rätt imponerad av mig själv. Min ömma moder körde ner mig, vi skulle ju ta någon av CJ-föräldrarnas bilar var ju tanken, men inte fallet. Det blev till att omgruppera, packa in den omtalade väskan, köra hem mor och efter det bar det iväg söderut. Nästan 45 minuter senare än beräknat, men vad gjorde det i det stora hela. Vi hade ju ingen tid att passa.

Efter ett stopp på Shell i Fbg så var vi framme hos Björn. Vi entrade lägenheten, hälsade på hans mamma lämnade väskan och andades ut. Den hade inte sprängts, så nu har jag gått över till att tro att den innehåller antingen hemliga substanser av något slag eller hemliga ritningar över något som det inte borde finnas hemliga ritningar av. Vi fick aldrig se innehållet...

Vi bestämde oss efter mitt förslag att ta med sig bilen över till det lilla landet i väster. För er som undrar så kostar det 380 kr med scandlines tur-o-retur. Ett överkomligt pris tycker jag nog ändå. Vi var ju tre som delade på det, eller iallafall kommer att dela på det.

När vi kommit iland styrde vi kosan söderut, längs med strandvejen. Det är väldigt fint längs med den vägen. Vi hittade till och med den gamle strandvejen och den var faktiskt ännu finare. När vi kommit nästan 2/3 väg till Köpenhamn, så vände vi. Vi hittade ett jättemysigt ställe som hette "café Rosenhuset" där vi stannade och åt lunch. För min del blev det en helt klar godkänd chili con carne. Vi färdades sedan vidare norrut. Under tiden som vi hade åkt bort ifrån Helsingör, så hade vi sett en skylt mot en gårdsbutik, så nu när vi var på väg tillbaka så passade vi på att gå in. Det var ett jättemysigt ställe (www.aarstiderne.com ) där de sålde biodynamiskt odlade och framtagna varor. Efter tips ifrån den mkt duktiga expediten, så köpte vi lite vin samt lite te och congac för min del. Det enda problemet var att de inte tog våra svenska betalkort, men vi fick åkt iväg och slutligen trixat oss fram till en bankomat, tagit ut pengar och åkt tillbaka och betalat våra varor.

Vi färdades sedan vidare norrut i regnet. Vi tog oss till en Quickly super för inhandling av lite mer dryck av varierande slag samt lite ost. Pojkarna köpte dessutom vinglas, mkt billigt. Ibland får man åka till Danmark för att göra ett klipp.

Efter dessa inköp åkte vi tillbaka till färja. Vi kom på nästan med en gång vilket jag måste säga var rätt skönt i och med att jag började bli hungrig och vi hade bestämt att vi skulle äta på den svenska sidan av vattnet. På båten provade vi parfymer till höger och vänster, så vi stank som parfymerier alla tre när vi satte oss i bilen igen.

Vi fick slutligen tag i lite mat. Det blev Kina-mat istället för den thai-mat som vi hade siktat in oss på från början, men vad gör det. Maten smakade bra och det biodynamiskt odlade och framställda rosévinet som avnjöts till smakade även det som det skulle.

Resten av kvällen spenderades på Björns balkong. Vattenpipan var själklart igång, en njutning måste jag säga. Jag som inte röker i vanliga fall måste säga att vattenpipan verkligen fyller sin plats bland det som gör livet värt att leva.

Vi drog oss hemåt när klockan började närma sig halv tolv. Christian körde och jag satt brevid. Vi var hemma när klockan började närma sig 02.

Ikväll är det åter dags att bege sig till arbetet och vardagen. Jag skall nu gå och lägga lite fisksoppa i låda, så att jag har någonting att äta i när hungern börjar gnaga inatt. Efter det skall jag följa med och hämta min bil i Fjärås, CJ var ju tvungen att komma hem på något sätt efter att han hade kört mig och då var det enklast om han körde min bil.

Tack Björn och Christian för en mkt trevlig måndag. Vi får göra det igen!

Puss o Kram till er alla!

För övrigt tycker jag att det är roligt att K har börjat blogga!

Ännu en sen natt

Jag har precis kommit tillbaka efter en tur till Kunsbacka. Jag var tvungen att lämna av min käre vän M, eller Michel som han heter i verkliga världen. Och jag kunde ju inte lämna av honom utan att först hämta upp Fabian hos tant Ann. Bilen var ju tvungen att vallas en stund och då var det ju tvunget att han var med. Det blev en tur runt Gröninge, en bit i Onsala och en glass på Statiol. Dessutom skulle ju bilen ha sitt och fick sig en slatt bensin.

M har spenderat kvällen hemma hos familjen. Vi har ätit grillat, och han har druckit alkohol. Jag som skall iväg tidigt imorgon och dessutom var tvungen att köra hem honom fann det bäst att avstå sådan varor. Det för övrigt ytterst sällan som man ser den gode M berusad, men idag blev han faktiskt lite glad i mössan.

Det blir uppgång vid 07:30 imorgon. Dusch med medföljande avhåring av benen först, sedan ngt litet till frukost och sedan avfärd mot Fjärås för att sammanstråla med C för vidare färd mot Helsingborg. Det skall bli trevligt med en utflykt så här mitt i veckan. Jag hoppas bara inte att den hemliga väskan spränger oss i luften...

Puss o Kram till er alla!

Zzzzz

Det var en dag fylld med djup sömn. Jag somnade nog ungefär samtidigt som när jag la ner huvudet på huvudkudden imorse. Det var länge sedan jag var så trött som jag var imorse efter att jag har jobbat på natten. Det var faktiskt nästan lite obehagligt att köra hem, jag somnade inte vid ratten, men jag var tvungen att verkligen anstränga mig för att inte tappa skärpan.

Jag vaknade sedan inte förrän 16:30. Då hade jag sovit i ett sträck, inte ens vaknat för det obligatoriska toalettbesöket vid 11:30. Det var nästan kris när jag vaknade kan jag säga...

Även om det var en lugn natt så känns det efteråt att man har arbetat ensam hela natten. Man har verkligen behövt vara på helspänn alla 10 timmarna.

Det mest konstruktiva jag gjorde hemma idag var att blanda ihop välkomstdrinkarna ( se dagens drinktips) till föräldrarnas midsommardagsgäster. Detta är en tradition som tilldrar sig varje midsommardag, gästerna alltså, inte att jag blandar drinkar. Det är två av pappas kusiner med respektive som kommer och äter kaloribomberna "sêllaknyte". Detta är bland de godaste maträtterna som någonsin har skapats, men pga av vissa åkommor med min mage, så är det tyvärr en omöjlighet för mig att äta dem utan ådra mig smärtor som får mig att båda skrika, gråta och ligga i ett hörn och gunga. Dessutom så äter jag ju inte potatis för tillfället så även av denna anledningen så fick det vara, men nästa år, då så ska jag äta så många knyten att det växer sillarumpor ur öronen på mig.

Har lyckat byta bort natten imorgon. Snälla Yvonne tog den för mig, trots att hon hade tid hos optikern kl 10:30 på måndag morgon. Jag måste köpa en blomma till henne. Detta innebär ju att jag och unge herr C kan bege oss tidigare till Skåneland vilket ju är trevligt.

Skall nu strax återgå till min bok om tiden när Sverige var som störst. Om natten fortsätter lika lugnt som den har börjat, så hinner jag nog läsa rätt långt i den.

Puss o Kram till er alla!

För övrigt anser jag att kantorskan namnförslag var alldeles förträffligt. Nu finns det inga ursäkter längre.

• Dagens drinktips: Lägg en en citronklyfta i ett stort cocktailglas. Lägg i rejält med krossad is. Citronen skall inte synas över isen. Skaka 3cl päroncongac och 3cl vaniljvodka i en shaker tillsammans med ett par bitar citron och några isbitar. Sila av över glaset. Fyll upp med päronsoda, ungefär lika mkt som spriten eller ngt mer. garnera eventuellt med en tunn skiva päron på kanten av glaset. Mumsigt värre...

En lååång torsdag

Dagen började väl egentligen inte så jättetidigt, min vana trogen får man väl säga. Men sedan var det fullt upp.

Det började med lite sms:ande med min gode vän Michel. Det bestämdes att jag skulle hämta honom på Landvetter vid 17 tiden.

När detta var bestämt och jag hade tvagat min kropp så bar det iväg till stora staden Kunsbacka tillsammans med min ömma moder. Det blev ett kort besök på potatiskällaren för inhandlande av färskpotatis och jordgubbar. Det blev även ett par påsar med te, allt inhandlat av kvinnan bakom disken som nog hade börjat sitt jobb alldels nyss. Det märktes på hennes sätt att vilja vara alla till lags, inte bara kunder utan även de andra i personalen. När man har arbetat på ett ställe ett tag, så faller liksom lite av glorian av, men det hade den inte hunnit göra på henne ännu.

Efter en snabb lunch på Buffé bar det av till Landvetter airport. Jag blev något sen, men å andra sidan hade inte Michels väska kommit ännu så det spelade ju ingen större roll.

För att undvika köerna genom Götet så tog jag småvägar tillbaka till KBA. När vi kom körandes sakta o stilla på vägen mellan Lindome och Ubbhult kapell, vem får jag syn på om inte min bergodalbaneåkandes arbetskamrat Peter. Han var ute och gick med sin hund.

Jag lämnade av Michel i KBA med löftet att komma tillbaka för att färdas vidare mot Fjärås och kvällsmässan. Detta med kvällsmässa är en väldigt trevlig tradition som vi har i Fjärås, det ger en chansen att få sig lite andlig spis mitt i veckan. Det kan sannerligen behövas ibland.

Efter mässan bar det av till KBA igen för att hämta upp Michel återigen. Vi tog en liten tur ut till Onsala och körde omkring innanför Presseskolan. M har en gång i tiden bebott detta område och ville se om det fortfarande höll stilen.

Vi färdades sedan till Tjolöholm. Jag lät M övningsköra litegranna på grusplanen där ute. Jag måste säga att han var rätt duktig, eller iallafall inte dålig. Det var lite svårt att backa, men det tyckte jag också i början.

När jag hade satt mig bakom ratten igen åkte vi till Fjärås, var med på aftonbönen och körde sedan hem Sandra till skogarna i Förlanda. Vi tog självklart vägen via Tostared. Jag försökte på vägen hem övertala CJ (som vi hade kidnappat) och M att följa med mig till Tyskland i September. M var inte jättesugen på att bo i husvagn och CJ kände inget behov av att köpa sprit, men jag tror jag illafall övertygade dem lite om att det hade varrit väldigt trevligt.

När vi kom tillbaka till Fjärås gick egentligen jag och M in bara för att dricka en kopp te. Vi blev kvar tills klockan var 04:30. M, jag och Fabian satt och pratade. Och jag menar verkligen pratade. Det var skönt men samtidigt väldigt utlämnande. Men det känns ändå väldigt skönt nu efteråt. Det var länge sedan som jag satt ner och pratade med någon på det här sättet.

När vi väl kom ifrån f-hemmet så störtregnade det och det gjorde det när jag vaknade idag också, men men vad gör väl det. Regnet behöver komma ner.

Inatt skall jag jobba och jag som precis har vant mig vid att vara ledig. Men det går nog snart ur mig då jag skall spendera tre nätter på jobbet i streck nu.

På måndag skall jag åka till Skåne-land för att leverera den omtalade väskan. Jag har börjat leta upp all musik jag har på skånska, detta så att jag kanske har en liten uns av möjlighet att kunna göra mig förstådd och och förstå när jag skall försöka kommunicera med skåne-lands-människorna:-) Jag saknar nu bara en inspelning med Edvard Persson... Men jag har å andra sidan Peps Persson som sjunger att han har bott vid en landsväg hela sitt liv, det kanske få duga.

Puss o Kram till er alla o trevlig midsommar!

För övrigt undrar jag bara när Kerstin skall börja blogga och fler med mig... :D Vi får alla hjälpa henne att komma på ett bra namn.

Jag hade skrivit fel

Självklart hade jag skrivit fel. Det blev till slut gran. Så nu vet kan ni sluta fundera, även om det var roligt att så många kommenterade. Det var nog min högstanotering tror jag.

Igår umgicks jag med min kära vänner CJ o HG. Trevligt. HG masserade mina axlar så idag har jag känt mig som en gummimänniska. Tack för det televerket får jag säga.

Efter att hon hade gjort det blev hon trött på oss och slängde ut oss. Nja, det kanske var en överdrift, men hon blev trött iallafall och vi beslutade oss för att lämna den mkt trevliga lägenheten i Högsbo för färd hemåt. Och hemåt färdades vi. Genom hela västra Göteborg faktiskt. Ett mkt trevligt sätt att umgås på tycker jag, att färdas i sakta mak i bilen är inte fel. Bl.a tittade vi på fina villor i Långedrag. Där finns pengar kan man säga.

Vi stannade på Shell i Frölunda när vi hade åkt igenom den största delen av västra GBG. CJ skulle bjuda mig på en korv, vilket han också gjorde. Senapen var grymt stark.

På Shell träffade vi de snälla poliserna Helena och Mattias. De skulle köpa olja till bilen. Det verkar alltså att även polisers bilar inte är felfria. Det är alltså inte bara min som dricker olja. Det känns så tryggt att veta.

Jag var hemma vi 01:30, i säng en halvtimma senare. Sömnen infann sig nog vid 04:30-snåret. Det var ljust ute. Och av fågelkvittret att tyda så bör klockan ha närmat sig 5. För övrigt börjar fåglarna kvittra vid 02:50, iallafall i Fotskäl. Man kan nästan sätta klockan efter dem.

Dagen idag har spenderats delvis i underjorden och delvis på altanen. Jag och min ömma moder har suttit och skrivit ut alla breven till ringsekreterarna som skall jobba på Tvååkersutställningen. Det känns skönt att ha blivit färdig med det redan nu. En börda har lyfts ifrån mina axlar.

Har ikväll varit och inhandlat familjen midsommarmat. Det var många andra på ICA Kvantum som också skulle handla midsommarmat till sina familjer. Och säkert en hel del som inte har familjer, men som handlade midsommarmat iallafall. Alla var där, som den gamla filmen säger.

Har fått hem mina skivor med "shout out louds" och "Snowpatrol" idag. Båda kan rekommenderas varmt.

Nu ska jag gå och vispa lite grädde till jordgubbarna. Mumsigt värre.

Puss o Kram till er alla!

För övrigt undrar jag bara när Kerstin skall börja blogga :-)

Barrträd på 4 bokstäver, börjar med ett I

Ja, som ni förstår så har jag löst korsord mest hela natten. Vissa kors har gått bättre än andra kan man säga, men jag tycker ändå att jag är bättre nu än vad jag har varit tidigare då jag bara vågade mig på "vi-i-femman"-korsordet i Allers. Jag vill fortfarande har Allers korsord, mest för att jag förstår ugglorna som säger hur svårt korsordet är ,men också för att det är bra papper att skriva på.

Natten har för övrigt varit en tävlan i ödmjukhet. Min kollega Y säger att det kan hon göra och då svarar jag självklart att det behöver hon inte alls för det kan ju jag göra. Och så har det varit mest hela natten. Jag tror dock att hon vinner tävlingen för hon är verkligen så ödmjuk, genomtrevlig och snäll, medan jag mest inte kan vara en sämre människa än hon. Man kan säga att hon sporrar min bästa sida, fast kanske på ett dåligt sätt.

Skall nu gå och hämta tidningen så att jag vaknar till liv.


Puss o Kram till er alla!


PS. För övrigt vet jag att jag har missat kykorådsmötet i afton, men ibland får jobbet gå före. Tyvärr får väl jobbet ofta gå före.DS

Så går ännu en dag...

Jag har kidnappat datorn! Ja, man kan väl säga det iallafall. I och med att datorn är min mors främsta arbetsredskap, ungefär som en hammare för snickaren eller mjölkmaskinen för en mjölkbonde, så får man ta vara på de få stunder då datorn lämnas obevakad. Nu var en sån stund. Mor min gick upp ifrån sin källare för att steka lite bacon så då passade jag på.

Har spenderat natten på jobbet och skall göra så återigen. Därefter är jag hör och häpna, ledig tre nätter i streck! Jag har tittat i min almanacka flera gånger för att se om det verkligen är sant, men det är det. Jag får nog titta i semesterplaneringen på jobbet också för säkerhets skull, men det verkar som att det blir 3 lediga nätter och kanske en möjlig chans att vända tillbaka dygnet en aning.

Skall imorgon till min kära vän HG, hon som numera kan titulera sig undersköterska och som jobbar på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte illa för någon som har varit tvungen att stå ut med mig hela sitt liv:-)

Ska nu se om mina arbetskläder är rena, det vore bra om de var det för då kunde jag ta dem ifrån tvättmaskinen till torktumlaren och slippa gå till jobbet i våta kläder. Det blir så jobbigt om jag måste det.

Puss o Kram till er alla!

En dag i slöhetens tecken

Jag har under denna helgen fullkomligt slöat ihop. Jag och lillebror var och såg på bio igår. Det är det enda jag egentligen har företagit mig på hela helgen. Men jag tänker som så, att jag är nu upptagen varenda helg fram till augusti, så då kunde jag göra såhär denna helgen

Jag hade igår på mig mina högklackade skor. Ni som läst Ewas blogg har kanske sett att hon har skrivit lite om detta med höga klackar och att jag har kommenterat. Iallafall så har jag nu gett mig självaste den på att jag skall lära mig gå i höga klackar, eller snarare i skor MED höga klackar. Det är ju ingen idé att ha snygga skor i garderoben om man inte kan ha dem på sig när man går. Så nu har mina fina bruna skor kommit ut ur garderoben. Ni behöver alltså inte bli rädda om ni ser en överviktig koloss komma vinglade, svärande och illagrinandes längs med gatan. Stanna istället och fråga hur det går med gångträningen. Det är nämligen jag som är ute och försöker att lära mig att få som en vuxen kvinna!

Skall inatt återvända till Fotskäl och mitt försök att tjäna samhället med jag tjänar pengar på det. Har två nätter nu och sedan är jag, kors i taket ledig tre nätter på raken.

Ha det gott alla. Puss o Kram!

...och affären var öde och tom...

Har spenderat dagen i sängen. Detta efter att ha spenderat natten på jobbet. Jag kom hem släppte ut djuren, alla sorter och storlekar. Vi har en grand danois hemma just nu. Är det någon som undrar hur den ser ut så har den ungefär samma storlek som en kalv på grönbete, ngt gängligare, men mkt snabbare.

Jag la mig faktiskt i föräldrarnas säng av ren självbevarelsedrift När det är så många hundar som vi har just nu och alla vill ligga i sängen så är föräldrarnas dubbelsäng bättre än min 105 cm:s säng.

Föräldrarna har åkt iväg med husvagnen. De spenderade nattten i knottens förlovade land som de så vackert uttryckte sig och har nu begett sig mot havet istället. " Säga vad man vill om havet, men här finns inga knott iallafall" som min mor uttryckte det.

Efter uppstigning vid 15-tiden och på nytt utsläpp av hundar så satte jag mig framför TVn och glodde på den en stund. Jag uttrycker återigen förundran över hur länge man kan spendera med att titta på riktigt skräp.

När lillebror kom hem hade han köpt schampo till min stackars lusangripna Bertha, så jag badade henne. Hon tog som vanligt på sig martyrminen, den som tycks säga -"jag förstår inte varför du plågar mig med detta, men jaja, jag ställer upp om det är på detta sätt du vill behandla din trogna hund". Nu är hon iallafall ren.

Jag åkte sedan till stora staden för att inhandla varor till kvällen middag. Det blev grönsaker i mängder, kebabspett på pinne och en flintastek med grillkrydda.

Det är ett märkligt fenomen när klockan slår 19 och man befinner sig i affären, helt plötsligt blir den nästintil öde och tom. Men jag kan inte säga att det gör mig något, då jag då slipper stå i kö till kassan.

Vi åt middagen i sällskap våra duktiga svenska friidrottare som var och tävlade i Oslo. Det är roligt med friidrott och snart är det VM. Det hade varit så roligt att vara där, för om det är roligt med friidrott på TV, så är det underbart live. Göteborgs-EM kommer för alltid vara ett minne som ligger mig väldigt varmt o hjärtat.

Puss o Kram alla!

Det är skönt att vara en av samhällets stöttepelare!

Ännu en vecka då det känns som att det vore bättre att sova på jobbet då man ändå inte spenderar sin tid någon annanstans än där, på vägen och i sängen. Sedan igår kl 21 har jag arbetat 14,5 timmar. Man kan arbeta mer, men det känns i huvudet nu kan jag säga.

Jag har fått ont i området runt min högra ljumske. De känns nästan som en tryckskada. När jag sa det till min arbetskamrat Eva så sa hon att det bara var önsketänkande... Detta från kvinnan som har utsett mig som sin blivande svärdotter. Jag har ännu inte träffat min blivande make, men vad gör det om jag redan känner svärmor.

Tillbaka till min ömmande ljumske, så vill jag att alla tar en minut eller så och tycker synd om mig. Jag tror att jag skulle må mycket bättre då.

Imorgon skall jag träffa min vän M. Han har varit på kurs på Helsjön i några dagar, så jag hämtar honom på denna idylliska plats imorgon när solen står som högst på himlen. Jag tror det blir lunch någonstans, eventuellt på Helsjön, innan jag skjutsar honom till tåget som skall ta honom tillbaka till Sveriges utkanter.

Tänkte att jag skulle gå och se Oceans 13 till helgen. Någon som har sett den och överlevt för att kommentera?

Puss o Kram till er alla!

Det kliar- mest överallt!

Myggor borde förbjudas. Om det är en möjlighet borde de iallafall införa ett förbud för myggor att suga blod från mig. Det kliar så att jag blir tossig!

Den är återfunnen

Avlys alla skallgångskedjor och avboka polisens insatsstyrka. Kattungen är återfunnen, så ingen behöver vara orolig längre.

Nu är jag hemma igen

Så är jag nu återigen på västkusten. Jag har återvänt till Halland efter en helg i ett stekande hett Norrköping.

Jag har varit på hundutställning och arbetat hela helgen. Och arbetat har jag gjort. Massor av hundar, massor av värme och massor av utställare som hade noll koll. Jag vill aldrig mer arbeta på Bolognese eller isländsk fårhund. En skärpning i leden om jag får be. Att det finns ngt pundhuvud bland ägare till alla raser det kan jag förstå, men att alla ägare av ovan sagde raser kan vara så pantade, det förstår inte jag.

Jag har bott i en bastu tillsammans med min bror på scandic hotel i Norrköping. Ökk betalade självklart rummet, men jag tyckte att det var bra att de valde just Scandic då Paris och de andra i klanen Hilton har det lite jobbigt just nu, så är det ju jättebra att vi bidrar med några extra kronor till deras kassa... Jag hoppas att ni uppfattar ironin.

En bastu sa jag, det är väl i och för sig en sanning med modifikation. Det var nämligen kamoflerat som ett vanligt rum, längst upp och längst bort. Men varmt var det. Läge mot sydväst och solgass mest hela dagen. Jag låg i sängen på natten med en våt handduk över mig för att försöka finna någon sorts svalka. Idag fick jag reda på att man kunde styra värmen på rummet. VIA TV:N! Detta var ju självklart det första och mest logiska ställe jag letade på då jag nästan försvann som en liten blöt fläck. Ngn sorts information om detta tycker jag väl kanske att man skulle kunna få av personalen på hotellet när det är över 30 grader ute... För övrigt bodde min kära mor på källarplan. Där var det svalt och skönt. Hon hade till och med haft på sig täcket på natten.

Helgen höjdpunkt var annars badet i den lilla sjön med den lilla badplatsen som vi hittade ca 1,5 mil från hotellet. Det var guld värt efter en dag med rottweiler.

En av kattungarna är borta nu när jag kom hem. Jag undrar om kattan har lyckats smita iväg med den någonstans.

Nu får jag önska er alla en skön natt. Puss och kram till er alla!