Ni kan alla ta det lugnt. Den förlorade bloggaren är återfunnen. Det är alltså dags att slakta gödkalven och sätta klackarna i taket, för nu är det fest i bloggvärlden.

Jag har egentligen inte varit försvunnen på riktigt. man kan säga att jag har varit indisponibel. Och när jag inte har varit det så har datorn varit ockuperad av främmande makter ( man kan även kalla dem familjen, så främmande är kanske fel benämning).

För att lugna alla trogna läsare som undrar hur min vecka så kan jag att det har varit lugnt. Lite jobb, en snabb tur till Falkenberg för packa lådor, en promenad runt Bräckan och en tur som fylletaxi. Detta var min vecka i korthet kan man säga.

Jag skulle faktiskt ha arbetat denna helgen, men efter att jag sparkat in min smärtande fot i väggen ( jag vet, inte smart) och därefter tagit en rejäl promenad tillsammans med CJ och Hedwig så smärtade min fot ännu mer. jag beslöt mig för att skona min fot ifrån 27 timmar på betonggolv, så jag sjukskrev mig. Foten känns nu mycket bättre så jag behöver inte uppsöka någon fältskär eller liknande, men jag blir hemma från arbetet även imorgon.

Jag skall istället gå till kyrkan. Det är min tur att vara kyrkvärd, och istället för att behöva rusa direkt efter mässan så kanske det blir en kopp te efteråt istället.

Jag har i flera dagar haft ett sug efter grillspett, så idag då jag blev utsedd till att var ansvarig för utfodringen så beslöt jag mig för att äntligen få till spetten. Det blev en införskaffningsresa till stora staden KBA. Och därefter grillparty i ösregnet. Mumsigt värre.

Nästa vecka kommer att bli fylld av diverse aktiviteter som alla är relaterade till Tvååkersutställningen, så jag får se hur mycket av min tid som jag kommer att få möjligheter att spendera vi datorn, man bli oroliga kära vänner. Jag kommer tillbaka. För ni vet väl; har man en gång släppt in mig i sitt liv. så är det svårt att bli av med mig...

Puss o Kram till er alla!